Har hostat i sådär en vecka, och nu snackar vi sån hosta som jag aldrig varit med om. Vi snackar mördarhosta typ! Galet. Det blir inte bättre, snarare tvärtom. Så i morse ringde jag vårdcentralen. Hade förhoppningar om att få komma dit idag. Hade passat perfa, eftersom jag jobbar bara en minuts promenad därifrån.. Ingen tid fanns dock idag (såklart), men telefontanten bad en läkare skriva ut Mollipect till mig. Hämtade den efter jobbet och har nu tagit en första "hutt".. Hoppas den hjälper, för det här är.. Attans järnspikar så obehagligt, när de värsta hostattackerna sätter igång. Jag hostar, kiknar, hostar, tårarna sprutar, kan inte säga nåt, nästan kippar efter luft, hostar, får kväljningar, hostar och hostar och hostar.. Nää, fy faaan rent ut sagt, det är vidrigt! Nu har jag inte haft nån sån attack sen i förmiddags (då tre gånger under en timme..), så jag hoppas det börjar ge sig själv.
Host och hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar